Kom hem från Krokstrand för en timme sedan ungefär. Jag Madelene & Anton åkte dit för att lämna blommor och tända ljus för Elis.
Det var så himla fint där.. Blommor, buketter, ljus, facklor, kort och själva Tjärnen.. Den var så vacker. Näckrosor fanns det och allt var verkligen fridfullt. Vi tände våra ljus och lämnade buketten och satte oss ner..minuterna gick, tårarna rann, hjärnan gick på högvarv, men vi var tysta..Ingen av oss kunde få fram ljud, vi satt sådär i 1 timme och 20 minuter.
Vi satt så tysta så att en katt som hade gått runt oss hela tiden började spana på sorkar och rätt som det var så hörde jag något krafsa och fram kryper en liten sork..jag tänkte "Katten kommer ta den, katten kommer ta den" men sen slog det mig att naturen har sin gång, saker försvinner, människor dör- kanske de man älskar mest av allt, men då ska man också leva vidare för deras skull!
Jag kom på mig själv med att sitta och le. Jag log för att det var så himla skönt att få gråta, så skönt att få ett avslut. Men tårana rann lika mycket fortfarande, minuterna gick fortfarande, hjärnan malde på som innan och vi var fortfarande tysta.
Det var något av det värsta och vackraste jag har varit med om.
Sov gott nu Elis, och ta vara på dig så ses vi snart!♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Vad har du på hjärtat, sötnos? :)