lördag 13 augusti 2011

1- Min första kärlek.

Min första kärlek var absolut Kenneth Nordhagen! Vi började på samma skola i 7:an och blev kompisar ganska snabbt. Bästa kompisar till och med. Vi kom faktiskt så nära att vi kallade varandra för bror & syster. Sista dagen i 7:an blev vi tillsammans och från den dagen tills 4 december 2010 var han min.
Denna killen är fantastisk, han är speciell. Kenneth är nog den som har lärt mig mest om allt från små till stora saker. Han fick mig att le när allting var jobbigt och grått. Han har fått mig att känna mig som en prinsessa.
Jag tror inte att det är många som har haft lika roligt med varandra som han & jag har haft! Det är fan insane hur grymt kul vi hade; vattenkrig inne, leka jage, jaglekerfotografhanlekermodell och så himla mycket mer! Garva åt ingenting var vi bra på också. Och att laga mat! Eller bara komma på helt random en sen kväll att vi skulle färga håret blont ( kolla 2 bilden ). Såna känslor jag hade för honom var något speciellt, det var inte som vanligt. Det var så mycket mer..
Han var min bästavän, min bror och min själsfrände. Ingen kan någonsin ersätta hans plats!
Jag skulle kunna skriva i evigheter om denna underbara killen, men för en som inte känner honom/mig är det inte inressant och er som känner oss vet ni redan.
Jag har mer bilder på den andra datorn, men jag kommer fixa en liten flik med bilder från allt&inget, så håll utkik!
Hösten 2010
Sommaren 2010
Vintern 2010
Hösten 2009

1 kommentar:

  1. sv; Jo,jo. Han har alltid varit likadan, jag vet. Men det folk inte såg var hur han var med mig. Hur han behandlade mig, när allt var bra. Det var liksom som att, hans 'dåliga-jag' försvann. Han hade inte kommit tillbaka om det inte var något. Han hade inte tagit sin tid åt att skriva en förklaring på alldeles för många ord för att vara han, och vilja komma dagen efter för att se mig i ögonen och förklara precis allt en gång till. Han hade inte tagit sin tid åt att höra av sig varje dag sedan dess och någon månad fram, om det inte var något. Det är just det som gör mig förvirrad. Och det, att jag tror jag skulle kunna ge honom ännu en chans. Jag kanske är värd mycket bättre, men jag vet inte om jag behöver bättre än honom när han är som bäst.. <3

    SvaraRadera

Vad har du på hjärtat, sötnos? :)