lördag 25 februari 2012

Overload

Igår märkte jag hur mycket jag har förändrats, tack vare min bästa vän Bella som var hos mig. Hon påminde mig om hur glad jag var förr, att jag inte skämdes för något, och att jag gjorde precis vad jag ville istället för att bry mig om va andra tyckte.
Och nu efter jag började gymnasiet har jag inte vågat ta lika mycket plats, jag har vart tystlåten (om man jämför med hur jag var innan) jag har verkligen inte varit mig själv, utan någon annan, endast för att passa in. Går någon emot mig säger jag ingenting utan gnäller bara om det efteråt, låter inte som mig, right?

Jag är så jävla trött på att behöva anpassa mig till alla hela tiden, att jag ska behöva bli nertryckt bara för att jag inte vågar stå upp för mig själv? Det är ju inte normalt, det hör ni väl?
Så fort man säger något tänker inte folk efter, de ser det utifrån sin egna synvinkel och tolkar det på deras sätt. Det är ju absolut inte fel, men att tänka efter hur personen är och sedan försöka för stå hur det egentligen var menat är något alla borde göra.

Ett bra exempel på det är hur det är på våran skola. Jag älskar verkligen skolan men vissa personer går mig på nerverna som ingen annan kan.
Min skola har 3 linjer, samhäll, natur och sjöfartsteknik. Jag går sjöfartsprogrammet. Vi är liksom kända för att inte kunna något, supa skallen av oss varje vecka, och vara osmarta. Men vafan? Jag hade ändå höga poäng, hade jag velat gå natur så hade jag valt det. Men det är inte min grej, så betyder det att jag är osmart och inte skulle komma in på någon annan linje? Nej!
Så igår på matten så fick vi en ekvation som vi skulle lösa gruppvis. Ekvationen var från matte 3-4 och vi läser matte , så den varje svår. Ingen lyckades hinna lösa den helt. Så vi gick igenom allt på tavlan med våran lärare, det visade sig att inte ens han förstod den, men att vi lärde oss att diskutera och lära oss av varandra. Till slut kom vi fram till rätt svar, vid det laget var heeeela whiteboarden full med siffror utav en enda ekvation. Så på skoj la jag upp en bild på Facebook och frågade om någon naturare kunde lösa den. Jag frågade med sarkasm.
Det förstod inte dom, utan dom blev istället arga och tyckte att jag var efterbliven, dum i huvudet osv. En kille skrev t.ex "Alicia, tro inte du är smart bara för att din lärare skrivit massa siffror på tavlan"
Och massa mer.

Vad är poängen? Jag trodde de var oseriösa men nejnej, stenseriösa naturare som inte kunde med att man skojade med dom.
Vi i min klass får höra varenda dag "ni sjöfartare kan ju ingenting" från naturarna, men när de fick hörs det en enda gång gick typ världen under för dom.
Jag som har respekt för en kille där (pga saker han gjort mot mig) tappade det helt. Det fick mig att inse hur lågt jag har sjunkit, och det slutade med att - istället för att blunda för problemet- sa sanningen till dom. Att de var besserwissrar och de var patetiska.
Dom gick lös, men det orkar jag inte skriva om.

Jag var bara tvungen att skriva av mig lite, här är bilden son jag la ut också. Jag vet att svaret som står på tavlan är dock fel, våran lärare gjorde fel :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Vad har du på hjärtat, sötnos? :)