Tillbaka.

Nu känns det som om jag är tillbaka på noll igen. Du säger till mig att jag är precis son alla andra. Dom andra som vi pratat om så många gånger och stört oss på. Dom där vi skrattade åt så mycket duvet. Du säger att jag är likadan.
"du är min ängel"
"jag älskar dig, Alicia, verkligen älskar dig!"
"du är det bästa jag har nu"

Du berättade ju allt om hur du kände, och jag tyckte så synd om dig och gjorde så mycket för att du skulle bli glad. Vi pratade i timmar, lyssnade på musik, sjöng, eller bara satt. Du var nog en utav mina bästa vänner. Du er mycket som ingen annan vet. Hur blir det nu?
Jag önskar att jag kunde spola tillbaka tiden, till då jag inte låtsades.

Det kommer komma ett långt inlägg om mig sen, hur allt ligger till osv. Tidsinställt då det kommer upp senare, när jag sover.
/besviken tjej